Barlastplattan som skall sitta i botten kommer att gjutas av
bly, se tidigare inlägg för info kring det valet. Inför gjutningen behövs en
plugg som utgör en modell i skala 1:1. Vi har beslutat att cnc-fräsa pluggen av
hoplimmade mdf-skivor, då plattan på tjockaste stället är endast 118 mm. Vi har
annars funderat på olika skumplastmaterial men med nackdelen att de då oftast behöver
lamineras för att få hårdhet och täthet, samt att det blir dyrare. En plugg av
mdf är hård i sig själv och behöver bara tätas med någon form av färg eller
lack på ytan.

Gjutformen görs av sand som pressas runt pluggen i en
gjutflaska. Blyet förväntas krympa 0,5-1 procent och vi har därför beslutat att
göra pluggen 0,7 procent större än den önskade färdiga blyplattan. Det som är
kritiskt förutom totalvikten är dimensionen på centerbordsuttaget, som skär
igenom plattan i fören. Toleransen är 5 mm. Bly är dock förhållandevis mjukt
och i fallet med centerbordet vore det ett större problem om uttaget blev för
stort, ett för litet hål kan ganska lätt slipas större.

Då plattan skall ansluta till skrovformen och i idealfallet
inte synas efter att den är monterad, innebär det att kanternas tjocklek i
teorin skall vara oändligt tunna. Naturligtvis går detta inte att åstadkomma i
praktiken utan vi fräser pluggen med kanter som är 2 mm tjocka, vilket i sig
blir nog så svårt att hantera utan att bryta dem. Vid gjutningen är det inte
alls säkert att blyet kan rinna ut fullständigt i så tunna kanter, även om man
håller extra hög temperatur på smältan. Eftersom vi ändå kommer att bli tvungna
att spackla med epoxi runt kanterna på plattan för att den skall ”smälta ihop”
med skrovet, så gör det inget om kanterna vid gjutningen blir lite taggiga,
vilket blir resultatet om blyet inte fullt ut lyckas nå ut i kanterna. Kanterna
blir helt enkelt så tunna de blir.

Blyplattans dimensioner är 4854 x 1576 x 118 mm med en total
vikt på 2400 kg. Fräsning av pluggen samt gjutningen behöver göras i fem delar.
Storleken på delarna begränsas av såväl gjutflaskornas dimensioner som av vad
fräsen klarar. Vi skall ju även kunna hantera plattan och montera den på skrovet.
Även om idealet hade varit en enda hel platta när den väl sitter på skrovet så
tror jag att det hade varit ett mycket svårt arbete att få den på plats. Stor
och tung helt enkelt! Det är även gjuttekniskt svårt att få en sådan platta att
inte tappa formen på ett eller annat sätt.

Främre delen av plattan delas redan
av centerbordet, vilket får plattan att se ut som en gaffel med två tänder,
därför väljer vi att i bakkant av centerbordet dela plattan tvärs. På det viset
har vi ”gaffelns tänder” som två separata delar, resterande del av plattan delas
med ytterligare två snitt tvärs på jämna avstånd vilket ger varje del en
maxlängd på 1085 mm, totalt fem delar. Bilderna nedan visar plattan i fyra
delar, men det blev slutligen fem delar.

Hela barlastplattan.

De främre två delarna.

Mittendelen som i princip delades ytterligare en gång.

Bakre delen.